Basinkomst = Medborgarlön Nationell websida för basinkomst i Sverige

Basinkomst = Medborgarlön

5 frågor och svar

1. Vad är basinkomst?

Basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, är en grundinkomst som delas ut till alla invånare utan krav på motprestation. De flesta förslagen förespråkar belopp på en nivå som det går att leva på (ca 8 000 till 10 000 kr) och som kräver lönearbete för att ha råd med lyxkonsumtion. Införandet av basinkomst skulle ersätta stora delar av andra bidrag (såsom a-kassa, försörjningsstöd, studiebidrag och barnbidrag). För personer under 18 år delas en mindre basinkomst ut (ca 2000-3000 kr).

2. Vad är fördelarna med basinkomst?

Det ger alla en grundläggande ekonomisk trygghet utan att behöva stå till arbetsmarknadens förfogande eller myndigheters kontrollutövande. Möjlighet ges till alla att lägga mer tid på hem-, omsorgs- och kulturarbete och engagera sig i en demokratisk utveckling av samhället. Fler positiva effekter av en basinkomst skulle kunna vara: minskade klassklyftor, större makt för arbetssäljaren, mindre stress i samhället vilket i sin tur leder till bättre fysisk och psykisk hälsa och minskade kostnader för sjukvård. Negativ miljöpåverkan kan minskas, då onödiga (och direkt skadliga) arbeten och en del lyxkonsumtion försvinner.

3. Kommer inte alla sluta jobba då?

Många tror första gången de hör om en basinkomst att ingen skulle arbeta. Det väcker frågan – vad är egentligen ett arbete? Och vilka arbeten vi väljer att avlöna? Idéen om basinkomst baseras på värderingar om att människan är en aktiv varelse och vill bidra i samhället, och alltså vill arbeta, oavsett om det är i form av betalt eller ideellt arbete. Basinkomst innebär alltså inte att någon måste sluta lönearbeta. Det är en reform för att ge ekonomisk grundtrygghet till alla och det är upp till varje individ att välja hur mycket (eller lite) den vill lönearbeta. Nu arbetar de som har anställning oftast mer än de klarar av, medan de som saknar anställning tvingas till meningslösa och förnedrande åtgärder och tvingas söka lönearbeten som inte finns. (Läs mer om NAIRU/jämviktsarbetslöshet t ex i boken Åtgärdslandet av Jon Weman.) En basinkomst skulle lösa arbetslöshetsproblemet, genom att inte koppla lönearbete som enda sätt att få en inkomst och ifrågasätta åsikten att anställningslös är lika med sysslolös. Basinkomst ger också en möjlighet för individen att tacka nej till direkt skadliga arbeten (t ex vapenproduktion) och direkt själadödande jobb (telefonförsäljning) och dela på de jobb som vi vill ha och behöver (t ex skola, vård och omsorg).

4. Hur ska det finansieras?

Dagens välfärdssystem finansieras av intäkter från arbete, men eftersom det finns färre och färre lönearbeten behövs också andra inkomstkällor. Sedan 1980-talet har Sverige fördubblat sin BNP, vi har blivit 100% rikare. Alltså finns pengarna, vi behöver bara omfördela resurserna. En stor del för att finansiera en basinkomst täcks av dagens existerande bidrag och administrationen runt dem. Fler inkomstkällor kan till exempel vara finansiella skatter, momsplikt på företag (såsom det idag är på privatpersoner), konsumtionsskatt och att återinföra förmögenhetsskatten.

5. Har det prövats någonstans?

Ja. I Alaska finns Alaska Permanent Fund ur vilken alla vuxna medborgare får en regelbunden inkomst, i Brasilien finns La Bolsa Familia där en basinkomst utbetalas mot att barnen går i skolan och Iran införde som första land i världen en nationell basinkomst hösten 2012. Det har också prövats genom flera pilotprojekt i t ex Kanada, Indien, Namibia och USA med positiva effekter som bättre skolnärvaro, ökad lokal ekonomisk aktivitet och kvinnor som tagit sig ut prostitution.

Vill du veta mer?

BIEN (Basic Income Earth Network) kan du läsa mer om basinkomst och ta del av deras gedigna samling av frågor och svar.

 

 

 

Comments are closed.

Basinkomst på Facebook