1. Vad är basinkomst?
Basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, är en grundinkomst som delas ut till alla invånare utan krav på motprestation. En basinkomst ska betalas ut regelbundet till individer, betalas ut i pengar och vara på en nivå som det går att leva på. De flesta förslagen förespråkar belopp på en nivå som det går att leva på (ca 9 000 – 15 000 kr) och som kräver lönearbete för att ha råd med lyxkonsumtion. För personer under 18 år delas en mindre basinkomst ut (ca 3 000 – 4 000 kr). Det ger en ekonomisk grundtrygghet för alla!
2. Vad är fördelarna med basinkomst?
Det ger alla en grundläggande ekonomisk trygghet utan att behöva stå till myndigheters kontrollutövande eller arbetsmarknadens förfogande. Möjlighet ges till alla att lägga mer tid på hem-, omsorgs- och kulturarbete och engagera sig i en demokratisk utveckling av samhället. Fler positiva effekter av en basinkomst skulle kunna vara: möjligheten att starta sig egen verksamhet, större makt för arbetssäljaren, minskade klassklyftor, mindre stress i samhället vilket i sin tur leder till bättre fysisk och psykisk hälsa och minskade kostnader för sjukvård. Negativ miljöpåverkan kan minskas, då onödiga (och direkt skadliga) arbeten och en del lyxkonsumtion försvinner. I stora drag ger basinkomsten både ökad frihet och ökad jämlikhet!
3. Kommer inte alla sluta jobba då?
Många tror första gången de hör om en basinkomst att ingen skulle arbeta. Det väcker frågan – vad är egentligen ett arbete? Och vilka arbeten vi väljer att avlöna? Idéen om basinkomst baseras på värderingar om att människan är en aktiv varelse och vill bidra i samhället, och alltså vill arbeta, oavsett om det är i form av betalt eller ideellt arbete. Basinkomst innebär alltså inte att någon måste sluta lönearbeta. Det är en reform för att ge ekonomisk grundtrygghet till alla och det är upp till varje individ att välja hur mycket (eller lite) den vill lönearbeta. Nu arbetar de som har anställning oftast mer än de klarar av, medan de som saknar anställning tvingas till meningslösa och förnedrande åtgärder och tvingas söka lönearbeten som inte finns (läs mer om NAIRU/jämviktsarbetslöshet). En basinkomst skulle lösa arbetslöshetsproblemet, genom att inte koppla lönearbete som enda sätt att få en inkomst och ifrågasätta åsikten att anställningslös är lika med sysslolös. Basinkomst ger också en möjlighet för individen att tacka nej till direkt skadliga arbeten (t ex vapenproduktion) och direkt själadödande jobb (telefonförsäljning) och dela på de jobb som vi vill ha och behöver (t ex skola, vård och omsorg).
4. Hur ska det finansieras?
Dagens välfärdssystem finansieras av intäkter från arbete, men eftersom det finns färre och färre lönearbeten behövs också andra inkomstkällor. Sedan 1980-talet har Sverige fördubblat sin BNP, vi har blivit 100% rikare. Alltså finns pengarna, vi behöver bara omfördela resurserna. En stor del för att finansiera en basinkomst täcks av dagens existerande bidrag och administrationen runt dem. Fler inkomstkällor kan till exempel vara finansiella skatter, momsplikt på företag (såsom det idag är på privatpersoner), konsumtionsskatt och att återinföra förmögenhetsskatten.
5. Har det prövats någonstans?
Ja, det finns flera basinkomstliknande exempel där en inkomst delas ut till invånare utan krav på motprestation. I Alaska finns Alaska Permanent Fund ur vilken alla vuxna medborgare får en regelbunden inkomst, i Brasilien finns La Bolsa Familia där en basinkomst utbetalas (mot den mindre motprestationen) att barnen går i skolan och Iran införde som första land i världen en nationell basinkomst hösten 2010.
Det har också prövats flera basinkomstliknande pilotprojekt i t ex Indien, Finland, Nederländerna, Kanada, Namibia och USA med positiva effekter som bättre skolnärvaro, ökad lokal ekonomisk aktivitet och kvinnor som tagit sig ut prostitution.