ARTIKLAR/STUDIER
“Fuck off-pengar till alla” // Annie Hellquist
“Hög tid att ta ett seriöst samtal om basinkomst” // Birger Schlaug
“Imagining non-work” // Kathi Weeks
“Livet bortom arbetslinjen – visioner för nya förhållningssätt till arbete som strävar åt jämlikhet och omsorg om miljön” // Marita Pettersson
“Basinkomst – ett instrument för rättvisa och hållbarhet?” // Simon Birnbaum
“Basinkomst är en realistisk idé” // Andreas Meijer
Thomas Paines sociala innovation basinkomsten (PDF) // Leif Drambo
BÖCKER
Prekariatet : den nya farliga klassen (2011)
Prekär” betyder “mycket bekymmersam”. Och den nya samhällsklass som utvecklingsekonomen Guy Standing kallar “prekariatet” har det just bekymmersamt. Det handlar om den växande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga och dåligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring ens på lång sikt.
Av Guy Standing
Fattigfällan (2016)
I Sverige tror många att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp.
Av Charlotta von Zweigbergk
En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap (2014)
Under en föreläsning i Malmö 2014 ställde ekonomen Guy Standing en enkel fråga till publiken: Hur många här förväntar sig att få fast arbete i framtiden? Ett tiotal personer – av en publik på fyrahundra – räckte upp handen. Det var, får man säga, ett talande svar och en bekräftelse på Standings tes om människors förändrade arbetsvillkor och reducerade förväntningar. Och svaret kunde sannolikt ha blivit detsamma med en annan publik, på en annan ort, i ett annat land: prekariatet, den allt större grupp som lever i ständig ekonomisk osäkerhet under korttidsanställningarnas låga himmel, finns överallt. Prekariatet är ett globalt fenomen.
Av Guy Standing
After Work – farväl till arbetslinjen (2013)
Arbete är en institution. Jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna i antologin diskuterar idéer som arbetstidsförkortning och medborgarlön. De beskriver hur vår arbetsmoral har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt.
Av Kristian Borg, Birger Schlaug, Ann Ighe, Ylva Lundkvist, Annie Hellquist, Miriam von Schantz, Jon Weman, Samira Ariadad, Rasmus Fleischer, Eva-Lotta Hultén, Andreas Meijer, Hannes Mannerheim, Linn Spross, David Graeber, Robert Huselius, Lasse Ekstrand, Mathias Wåg, Pierre Gilly, Benny Nilsson.
Den befriade tiden: om arbete och medborgarlön (1995)
Arbetets död och medborgarlön: en essä om det goda livet (1996)
Med “Den befriade tiden” aktualiserade Lasse Ekstrand begreppet medborgarlön. I “Arbetets död och medborgarlön” bemöter han en del av kritiken mot den förra boken, fördjupar resonemangen och visar att det faktiskt skulle vara möjligt att finansiera en medborgarlönereform. Hindren för en sådan reform är inte främst ekonomiska, menar han, utan snarare av psykologisk och politisk karaktär.
Av Lars Ekstrand.
Vi bara lyder (2015)
Roland Paulsen skriver in sig på Arbetsförmedlingen och hamnar snabbt i gräl med sin handläggare om åtgärdernas meningslöshet. När han återvänder är det för att genomföra en sociologisk studie om funktionell dumhet.
Av Roland Paulsen
Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin (2010)
Boken uppmuntrar till kritisk reflektion kring arbetets historiska betydelse för samhälle och ekonomi. Den ger en utmärkt introduktion till arbetskritisk litteratur och vänder sig både till den breda allmänheten och till studenter inom sociologi, ekonomisk historia, samhällsvetenskap och andra discipliner där människan och arbetet står i fokus.
Av Roland Paulsen.
Arbete mellan misär och utopi (2001)
Gorz var en österrikisk-fransk socialistisk filosof som argumenterade för medborgarlön med utgångspunkt i lönarbetets marginalisering. Han menade att lönarbetets undergång skulle vara en chans för mänskligheten att uppfinna nya gemenskaper, nya identiteter och nya samlevnadsformer.
Av André Gorz
Den nya sociala frågan: om arbete, inkomst och rättvisa (2001)
En antologi som kritiserar dagens arbetsmarknad med sämre rättigheter, lägre löner och mindre trygghet. Kildal menar att vi idag har fler marginaliserade som står utan fast arbete och fast inkomst och att folk inte längre fångas upp av ett anständigt välfärdssystem. Hon vill genom medborgarlön upplösa sambandet mellan arbete och inkomst och på så sätt minska klasskillnader och skapa gemenskap.
Av Nanna Kildal
Utopia för realister (2016)
Hur medborgarlön, öppna gränser och 15 timmars arbetsvecka kan bli verklighet. I en tid då mänskligheten har större resurser än någonsin – hur kan det komma sig att så många har gett upp hoppet om stora framsteg? Och när datorer kan åstadkomma i princip vad som helst, varför vågar människor inte tro på sin förmåga att åstadkomma någonting? Utopia för realister är en rättfram och underhållande plädering för att bryta vanmakten och göra utopierna till verklighet. Från slaveriets avskaffande till demokratins genombrott är historien full av milstolpar som länge betraktades som helt orealistiska. Idag är de centrala delar av mänsklighetens framstegshistoria. Vi kan lösa problem som hemlöshet, fattigdom och övertidsarbete, och det behöver inte ens vara särskilt svårt. Det enda som krävs är att vi vågar tänka stort.
Av Rutger Bregman